Adrenalin

Jag är ingen löpare,

har aldrig varit.

Bara uppvärmningen till fotbollsmatcher och innebandymatcher tyckte jag var pest! 

Springa gör man efter bollar! Eller möjligtvis till bussen...

Men efter några år av mitt liv, då jag inte kunde springa alls, har jag lärt mig värdesätta en fungerande kropp.

Den inre lyckan, adrenalinet, som når mig nu när jag springer är oersättlig. Tänker ibland på den läkaren som sa till mig att jag "skulle ställa in mig på" att jag kanske aldrig skulle kunna gå normalt igen! Då trodde jag på allvar att det var kört...  

I proved him wrong!!!!

30 minuters löpning nu på morgonen! 

"Idiot" och "galning" tänker ni. 

"Lycka" och "livskvalité" känner jag.